Saker och ting förändas under tid, vårt sätt att se på saker över tid skiljer sig markant på 120 år.
Jag upplever detta mer och mer ju längre jag varit med i trapphussvängen. Ett exempel är när jag skrapar och undersöker ett nytt trapphus säg byggt 1902. Då vet jag att de flesta som sitter i styrelsen hoppas på att jag ska hitta ljusa och neutrala kulörer. Bäst är det om jag hittar varma gråa kulörer och kanske lite ljusa umbragröna toner. Skrapar jag fram en röd Rouge de rance, en honungsgul Sienna och en kraftig kålmårdsmarmor så knorrar de flesta.
Tror att det är två saker som spelar in här, den ena är alla de för kraftigt kulörstarka marmoreringar som gjordes på 1990-talet. Man hade för kraftiga pigment och den gula siennan har ofta gulnat på grund av dåliga plast lacker. Den andra är vår uppfattning just nu om kulörer och vad som är trendigt. Knalliga röda och gula toner är helt enkelt inte snyggt i våra sinnen.
Jag har viss förståelse i detta eftersom jag inreder i grått och nedtonade neutrala kulörer hemma, klär mig i svart och vit med inslag av något så tokigt som blått ibland.När jag för 25 år sedan kom ut i trapphusen så tyckte jag annorlunda och tyckte att det var superfint med en kraftig Sienna med en bård av Rouge de rance. Mahogny i en allt för röd ton till så lekte livet i trapphuset.
Men under åren så har mitt färgsinne ändrats och påverkats av alla de människor jag träffat i trapphusen som säger att de inte riktigt gillar de kulörstarka tonerna. Tänker att man för 120 år sedan kanske hade mindre intryck av reklam bilder mm så att man lättare kunde acceptera de kulörstarka tonerna. Klart man ville ha något som livade upp i det annars så nedtonade vardagen. Allt var väl svartvitt?!
Så när vi i dag är ute i trapphusen och pratar med våra framtida kunder hör jag hur man gillar nötigare toner på ek, mahogny som är mindre knalligt röd. Man vill ha ådring, men den får inte bli för vild helt enkelt.
Marmoreringarna vill man gärna veta hur de sätt ut så att man kan dokumentera detta, men de olika marmorsorterna blir allt oftare ersatta av andra med neutrala toner. Säga att jag under den undersökning som vi alltid gör hittar väggar som är marmorerad i Kolmårdsmarmor med gul Sienna och en svart Port dór marmor så ersätter vi ofta den gula Siennan med en mer neutral Breccia eller en Cararra marmor.
Vi får då ett vackert tidstypiskt och samtidigt ett intryck som är mer neutralt i tonerna. Jag gillar det ändå, mitt sinne är ju som många andras lika påverkat av alla färger från reklam mm. Man vill ju ha ett lugn runt om sig på något sätt och det är det som vi vill skapa tillsammans med föreningarna ute i landet.
Inga kommentarer